chapter 2. live while we are young

Harrys POV
 
-VAD HAR HÄNT? skrek jag av skräck.
-det... jag..
Maja fick inte fram ett ord. Niall kom ut i hallen. Han hade nog bara tänkt presentera sig men när han såg Maja och allt blod såg man att han fick en väldans chock, hans ansikt uttryck fick en nästan att skratta men det kunde jag ju inte göra i denna sitvationen. 
-Jag frågade några tjejer vart ni bodde.. dom sa att dom inte visste och jag gick där ifrån. då sprang en av tjejerna efter och slog mig med en glasflaska i huvudet. 
-Vilka tjejer, frågade Niall som plötsligt fick fram ett ord.
Maja fick fram ett litet skratt.
-Jag kände dom faktiskt, eller kände och kände.. sa hon och torkade bort blod från pannan med handduken som Zayn hade kommit med.
-Det står några här ute och skriker fula ord om någon Maja, säger Liam som kom ut i hallen och i samma sekund som han sa det fick han syn på Maja och blev som alla andra också väldigt chockad. 
Varför skrek dom fula ord till henne? vad har hon gjort dom? vem är det egentligen som står här i hallen? jag känner ju faktiskt inte henne?
-Dom gick i min klass, när jag gick i skolan i sverige, sa Maja.
-Ovänner? frågade Zayn.
-Nej, vänner.. vi lärde faktiskt känna varandra genom er killar, sa hon och suckade.
-Va? genom oss? sa Niall och såg nästan mer chockad ut.
-Ja, vi va typ era största fans, vi dyrkade er under en tid.. Det va så vi blev ovänner..
-Vadå, eller va? sa Niall och man fattade att han va helt lost.
-Jag vet inte hur jag ska förklara.. Men jag slutade liksom vara ett jätte fan, jag var tvungen att lägga den tiden jag la på er på skolan istället. Det va då det började.. Jag var officielt hatad av dom.. Era fans kan verkligen hata ska jag säga, sa maja och satte sig ner på golvet.
-va... vadå hata, Niall förstd verkligen inte. Stackars Maja som va tvungen att berätta om och om för honom.
-Jag slutade dyrka er, jag va inget fan längre, jag lyssnade knappt på er musik och jag umgicks med andra.. Jag hade inget val.. när jag la ner all tid på er gick mina betyg åt skogen, jag hade inget annat för mig än att sitta vid datorn och att kolla på er. Zayn skrattade i bakgrunden.
-Haha, så du är ett fan alltså? frågade han.
-Ja, eller jag gillar er musik och så, men jag har inte direkt one direction infection om man säger så, sa Maja och skrattade. 
-Är det bara jag eller borde vi åka till sjukhuset, sa Louis och såg fundersam ut.
-Jo det är en bra ide tycker jag också, sa jag och hjälpte Maja upp från golvet.
Hennes kläder var blodiga och hon såg ut som om hon va på halloween fest eller något. Hennes hår hade blivit rufsit på hon hade en del av blod u ansiktet. Jag tog med henne in i badrummet. Liam hämtade bandage och sprit så vi kunde rengöra såret. Niall tog fram en mjukis overall till Maja så hon kunde ta av sig sina blodiga kläder. Zayn och Louis tog bort blod spåren i hallen. Jag hjälpte Maja att göra rent såret. Jag hade gråtit om det var mitt sår men hon satt bara där. Det var som om det inte gjorde ont.
Jag gick och hämtade bilnycklarna medans Maja bytte kläder. När hon va klar åkte vi iväg. 
 
 
Majas POV
 
Detta var det pinsammaste jag har gjort... Herregud. Jag ville bara lägga mig ner och gråta. Huvudet värkte och jag ville bara sova. Det värsta va när Harry gjorde rent såret. Jag satt där och lådsades som om det inte gjorde onte alls. Men egentligen ville jag skrika och gråta av smärta. 
i var framme vid sjukthuset. Harry höll mig i armen när vi gick in. Han var nog rädd för att jag sjulle ramla. Som tur va gjorde jag inte det. Det var massor av människor på sjukhuset. Alla kollade på oss och jag kände mig riktigt dum. Liam, Zayn och Louis hade stannat hemma för att inte det skulle bli för mycket liv på sjukhuset. Men det räckte med Harry och Niall. Människor tog upp sina telefoner filmade, och tog kort.
Harry suckade.
-vad är det, frågade jag.
-Jag är verkligen ledsen att du måste vara med om detta, sa han ocg det gjorde mig chockad.
-Vadå jag måste vara med om det här. Det är ju du som behövde följja med mig hitt för att jag var tvungen att vara på del ställe vid fel tid, sa jag och tog min på huvudet. Det verkte värre nu än vad det gjort innan.
-Ja, men att alla ska behöva ta bilder på dig och filma, om jag va du hade jag inte tyckt det var så kul..
-Kanske inte, men det var fortfarande mitt fel, jag förstörde er kväll, sa jag. När jag sa det fick jag ännu mer skuldkänsla.
-Nej det gjorde du verkligen inte... mer är så hörde jag inte förs än jag tuppade av.
 
När jag vaknade igen låg jag i en sjukhussäng och rummet var tomt. Jag kollade på klockan och den var 10 på morgonen. Jag har alltså sovit ett tag nu. Niall och Harry var bort. Jag kanske bara hade drömt. Jag suckade. Jag låg och väntade i några minuter och sedan kom en sköterska in i rummet.
-Åh, vad bra att du har vaknat. Du svimmade för att du hade förlorat för mycket blod igår.
Då kände jag smärtorna i huvudet igen. Aj.
Jag vände mig mot en spegel i rummet. jaf hade bandage runt huvudet men man kunde endå se att jag hade ett stort blåmärke uner det. Det stack ut nedanför bandaget och fick nästan ner till ögonbrynet.
-Du behöver inte oroa dig, det kommer bli bra, sa sköterskan och log.
-Okej, sa jah och försökte minnas vad som hänt. Samma sekund kom Harry in i rummet. Han hade samma kläder på sig som dagen innan och såg riktigt trött ut.
-Ja! du är vaken, sa han och log. Han hade med sig en väska, den var min.
-Ja det är jag, sa jag och log tillbaka. Han strök sin hand över mitt bandage.
-Hur är det, sa han sedan.
-Det gör lite ont men annars är det bra, sa jag och försökte förtränga huvudvärken.
Han log. 
-Jag var hemma hon dig och hämtade kläder och sedan åkte Niall och jag och köpte middag.
-Va, vadå hemma hos mig. Och varför middag, det är ju morgon, sa jag förvånat.
-Vi tog reda på din adress och i din väska som låg hemma hos Niall fanns dina nycklar, så vi hämtade det.. Hoppas det va okej, sa han och han såg lite frågande ut.
-Ja det var det verklige, sa jag och log.
-Middag köpte vi för att det är kväll, du har sovit i ett dygn, sa han och skrattade lite.
Vi pratade en stun om jag som hade hänt och sedan åt vi. Det var gott. Jag hade inte ätit sedan jag åt frukost för mmer än ett dygn sen. När vi hade ätit skrevs jag ut. Vi åkte hem till Harry. Han ville inte lämna mig ensam efter vad som hade hänt. Vi satte på en film och Niall åkte hem till sig. Klockan var redan 1 när vi började på filmen. Vi kollade på Hunger Games, En a mina favoritfilmer. När vi hade sett halva filmen somnade jag med huvudet på Harrrys arm. 
 
 
 
 
Kapitel 2! Hoppas ni gillade det! (: skriv gärna vad ni tyckte (:
 
 
IDA